Hjärtat

En del kallar det intuition o andra magkänsla. Man kan uttrycka det som ett sjätte sinne också eller att följa sitt hjärta. I mig är det allt. Det är min inre kompass. Min vägvisare. Den som hjälper mig att bestämma min rörelseriktning mot andra föremål på jorden.

Min är kompass är, icke förvånande, starkt ihopkopplad med min mage och mitt hjärta. Det senare allra mest. 

Rätt festligt ändå att kompassens fyra riktningar kallas kardinalstreck och att samlingsbegreppet för hjärtats funktioner och sjukdomar inom medicin kallas för kardiologi. Sjukt snarlika ord. O givet att min riktning tas ut av mitt hjärta så känns det rimligt att de finns en koppling mellan hjärta och kompass.

Det finns dock perioder då jag frångått min kompass utpekade riktning och valt andra vägar. Det har gått fel. Åt helvete fel och resulterat i total systemkollaps och vilsna magplask.

Det har också funnits tillfällen då kompassen fått spinn och roterat runt sin egen axel. Eller det kanske är mer jag som roterat förresten. Runt mig själv. Man får yrsel och tappar riktningen. Det är lite som när bilar får spinn. Fullständigt livsfarligt. Får man inte kontroll så kraschar man totalt. Oftast är det när hjärtat insjuknat som kompassen fått snurr.

När man växer upp i Norrland får man lära sig att det allra viktigaste om man får spinn på halt väglag är att lära sig häva spinnet. Tidigt och direkt. För mig funkar det bäst genom att ta sikte på dit man ska istället för att fokusera på vart man inte skulle. Undermedvetet lyckas man då oftast vrida ratten rätt och komma upp på banan igen.

Bumling i silver med hjärtat i koppar